Har haft lite spårproblem det sista. Caliber har börjat slarva och spårar inte alls lika noga som han tidigare har gjort. Går man i motvind flyger näsan upp direkt och han hittar pinnarna endast genom vittringen. Detta är verkligen inte okej..
Så nu har vi börjat med näring i spåren, mot mitt bättre vetande. Har hela tiden varit väldigt emot detta, men efter att ha ventilierat lite med en ny träningskamrat på Huskvarna Hundklubb så tänkte jag att jag måste ge det en chans iaf.
Så igår var det dags. Jag var utrustad med en stor burk med mat och gick ut 3 st rutor, vid den 4:de fortsatte jag även ut ett spår på ca 25 meter. Rutorna var ju självklart inga problem, mat är ju inte något som Caliber säger nej till i första taget. Sen när vi kom till den sista rutan hände något heöt fantastiskt. Jag såg en hund som spårade på ett helt annat sätt. Det går inte beskriva. Han jobbade på som ett ånglok och han frustade som en tjur! Det var helt otroligt att se!
Eftersom jag var glad över detta var jag ju tvungen att testa hur långt jag kunde gå så jag gick ut ett spår med två vinklar på ca 150-200 meter. Denna gången la ja näringen väldigt sällan och ganska mycket i vinklarna. Detta gav också resultat, tills jag kom till just motvinden.. Då var näsan uppe igen och jag stannade och väntade ut honom. Nu i efterhand inser jag att jag skulle ha haft mer näring i motvinden, men den stora godisburken höll på att ta slut.
Men iaf så märkte jag skillnad i spåret redan efter ett försök. Gissa om det var en motivationshöjare!
På tal om motivationshöjare. I måndags var vi och tränade i Huskvarna och Caliber gick hur bra som helst! Han låg fint och tryggt på platsen, och det är något som verkligen stärker mitt självförtroende! Nu håller vi alla tummar, tår och tassar för att det ska gå lika bra ikväll, för då blir det rally-och lydnadsträning i Habo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar